Glödlampan vid grändens börjanblinkar i omgångarlyser och mörknar igensom om den ville slockna heltmen sedan tänds den igen svagt, blekgult
En hundligger under lyktstolpenmed ögonen halvt slutnasvansen indragen mot kroppenvarje gång lampan blinkar rycker det i örat
Kvinnan som bärdagens sista gatvarorgår förbi stolpenhennes skugga faller långoch blir genast kort igen när lampan flammar till
En man och en kvinnastår under taksprångetmannen talarkvinnan är tystlampan blinkar ner deras ansikten mörknar
När de går därifrånvaknar hundensträcker på sig och reser siggår mot det mörkalampan blinkar fortfarande jämnt, allt långsammare
Det är nästan midnattlampan slocknar helthela den lilla grändensjunker in i mörkeren hund skäller långt borta
