Jag tar ett kuvert ur lådansorten vi använde redan förra åretmitt namn står efter Đứcsdet blå bläcket har inte bleknatNhi frågar om vi behöver köpa nya
jag rullar pennan mellan fingrarnaJag stryker över hans namn med ett streckpennspetsen river sönder papperetNhi ger mamma ett annat kuvertpå det står ännu inget namnjag vänder på det gamla igenĐức syns genom revan
Vid gränden ropar jag på mammahon öppnar grinden med armbågensäger kom och hjälp mig med grönsakernaprecis som när jag bodde därNhi bär presentpåsen till köketjag tar armbandet av handleden
Jag lägger i pengarna alldeles slättvecken reser sig ändåĐức kommer ned från stegenmed en rund bula i pannanhan lägger pengar bredvid minajag tar ut dem och lägger dem på bordet
Han säger vi kan skriva tillsammansjag räcker pennan mot honomhan böjer sig och söker en tom ytaspetsen träffar revanmamma ropar att vi ska hjälpa till med fiskenvi reser oss båda två
Jag går in ett steg föreoch stryker över mitt eget namn ocksåbara bokstaven V finns kvarfast under två vågräta streck
Nhi tar kuvertet och frågarska jag skriva mitt namn dåjag nickar, hon stöder papperetmot sitt högra knäskriver sitt namn långsamtovanpå de båda strecken
Mamma stoppar pengarna i blusfickanoch ger Nhi det tomma kuvertetflickan viker det till en liten rännaför skalen från fröna på bordetett skal faller genom revanjag böjer mig och plockar upp det