Telefonen på bordetvibrerar en gångskärmen lyser uppen mening som inte är klarnågons finger vilar på raderingsknappen
Den unga kvinnan sitter därvid en kopp kaffesom kallnade för länge sedanförsta ordet står kvarnästa är ännu inte skrivet bara driver
Där ute ligger fordonenpå rad längs vägenhon hör ingentingutom takfläktensom går jämnt ovanför som en andning
Hon skriver några ord tilloch raderar dem genast"mår du bra?"låter så avlägset"jag är okej" skickar hon inte heller
En vän ringerfrågar vart hon ska vid lunchhon svarar "hemma"och lägger snabbt påtelefonen vibrerar igen meddelandet är kvar
När batteriet blivit svagtstår raden fortfarande kvarinte skickad till någoninte heller raderadhon lägger mobilen med skärmen ner mot träbordet